Ännu en familj i min bekantskap som splittras. Ännu en singelmamma som ska behöva ha det som mig. Ännu en...

Fan, jag blir verkligen jätte ledsen när jag tänker på hur de kommer ha det den närmsta tiden och i fortsättningen. Fixa boenden, packa lådor och mitt i allt ihop är det en liten bebisen. Bebisen som är skapad av 2 människor som älskade varandra så väldigt men nu bara gett upp. Nu är det en person som får ta allt. Ta hand om allt.

En person som kommer få vara hemma kl 7 varje kväll för att barnet ska sova. Den andra personen kommer bara komma och gå precis som den vill. En person som kommer få vrida och vända varendra krona för att kunna köpa ett paket med blöjor eller välling. Den andra bara spenderar sina förvärda kronor på ja fan vet allt. Sprit, bensin, äta ute, nya kläder.

Detta är inget jag unnar något och nu är hon där. Nu är hon fast.

Vad hände med att uppleva saker och ting tillsammans? Fan killar skärp er! Ett barn är ett livslångt engagemang man kan inte ge upp bara för att livet förändras! Åt helvete med er alla pappor som inte "orkar" vara där vid erat barns sida dag ut och dag in. Ni fattar inte vad ni missar!!

Idag stod Tindra själv, bara för någon sekund men hon släppte och jag blev överlycklig och för att vara helt ärlig så är det nog bara jag som är och kommer att vara lycklig över denna händelse eftersom hennes pappa inte är intresserad.

Tänker bara avsluta med till alla blivande pappor, vill ni inte ha barn, använd kondom!!