Nu idag har jag bara ätit det jag velat ha. Som nu ikväll var sugen på scones till kvällsmat och gjorde scones. Helt klart värt det istället för att tänka att nej det är för mkt kcal i det... Fan ta er kcal.

Nu är jag absolut inte det minsta sugen eller hungrig på någonting för jag är nöjd. Jag har ätit det jag varit sugen på. :)

Lätt att jag ska fortsätta såhär!!

Pratade med pappa också nu ikväll och han var också orolig. Fan jag ger nog ut väldigt mycket signaler. Ändå känns det skönt att de bryr sig om mig men jag sitter ändå här och funderar på ifall jag verkligen varit så ledsen?

Visst jag upplever motgång efter motgång men dagligen har jag medgångar tack vare min lilla tjej. Det är hon som ser till så att solen lyser. Det är hon som ser till så att jag orkar dra mig upp ur sängen. Det är hon som gör livet värt att leva. Fullt ut.

Inget ska hindra oss från att leva fullt ut även om det är knapert för tillfället så ska det vändas och vi ska ha råd med det vi vill.

Fast det som börjar tära på mig nu är att vara själv. Det är jobbigt att inte ha någon att dela mina upplevelser med. Jag vill ha någon att "babbla" med!! :)

Du ensamstående mamma med för mkt tid eller liknande bara kontakta mig. Jag är alltid öppen för långa kafferep!! :)

Ta hand om er alla!!

Nu blir det bara att snabbt inlägg. Jag och Tindra ska in till stan och titta lite. Gunga lite på vägen hem också.

Pratade med mamma idag och syrran igår. De är lite oroliga för mig. Trodde det inte märktes så väl men har varit skönt att få prata av sig. Har inte svarat nu när Tindras farmor ringt. Orkar inte med den biten för tillfället. Hon får faktiskt ha förståelse att det inte är så himla lätt att ha dem dragandes efter en. Allra helst när de är som de är.

Nöjd över mig själv och bestämde igår för att lämna hela viktbiten. För helt enkelt hur bra mår jag av att hela tiden skälla på mig själv för att jag äter för mycket? Bestämde mig för att helt enkelt börja lyssna på kroppen. Är den törstig eller är den hungrig eller har jag bara tråkigt?

Sen får det bli som det blir med det hela. Bryr mig inte avsevärt längre. Låt mig få tycka om mig själv hur jag än ser ut!!

Provade mina "skinnyjeans" igår och de passade perfekt. Gick runt och mallade mig i lägenheten och kunde glädjande äntligen kan lämna tankarna på att bli av med "sambokilona" för nu är de helt enkelt borta.

Skönt!

Ska rensa ut garderoben me någon dag så jag bara har kläder där som passar och inget annat. Allt annat ska jag skänka eller sälja. Varför ska de ligga kvar i garderoben?

Nu ska vi sticka!! Ha det gött!!

Skit vad glad jag blev nu när jag gick in här!! Har gått och varit ledsen hela dagen sen tittade jag i statistiken och blev genast på topp humör.

Ja är nere nu igen. Fan alltså! Vill hitta på något, gå ut och dansa, äta middag med en underbar kille, ha sällskap i min soffa. Somna tryggt i någons famn. Jag vill inte vara ensam längre.

Var finns alla snälla killar? Alla killar som faktiskt bryr sig om någon annan än sig själv? Inte finns de i min lägenhet i alla fall så för min del är det helt enkelt dags för mig att sluta leta här för det är tomt på sådana ;)

Mötte en gammal killkompis förra veckan på stan och orkade faktiskt inte med honom utan tvärvände vagnen och tog ett annat håll och jag ångrar mig inte det minsta för det är hans fel alltihop att det blivit som det blivit. Man gör inte så som han gjorde. Han gjorde så fruktansvärt fel och jag tänker inte gråta över det. Han kan bara sticka någonstans.

Visst är det helt underbart att laga mat åt någon! Inte bara åt sig själv... Ska ta mig fan träna lite nu och bli på gott humör!!

Tack alla fina läsare ni får gärna lämna en kommentar och berätta vad ni tycker är roligast att läsa om på min blogg. Vad vill ni att jag skriver om? Vad är det som gör att ni läser just denna bloggen?

Kram kram!!

Har en läsare som är inne här varje dag och jag är så elak och inte uppdaterar. Förlåt. Men känner ändå att bloggen inte får tar över mitt liv så ibland behöver jag bara ställa undan datorn. Nu är jag tillbaka med nya tankar.

Idag var Tindras pappa på besök, blev inte så väldigt ledsen idag mer än att jag har ätit massor. Macka efter macka osv. Jag frågade om hans tjej och han sa att det var bra. Sen så frågade han mig ifall jag hade någon på g och jag sa nej. Då sa han "för mig är det helt okej ifall du skaffar ny..." Som om jag bryr mig om vad han tycker? Brydde han sig om vad jag tycker? Nej! Precis ta dig någonstans och försvinn.

Idag hade han inte ens vett till att duscha, håret var superflottigt och bara hängde. Han behöver klippa sig också ser ut som en skogsmulle. Hela han är verkligen ful. Förlåt att jag häver ur mig ett sådant påstående men det är så jag känner det har kanske inte så mycket med utseendet och göra utan mera hur han är som person. Han är en ful person helt enkelt. En manipulativ, äcklig egoist. Var finns det fina i honom? Det är tyvärr obefintligt. Undra hur lång tid det tar för hans nya att se det, tog ju ett tag för mig...

Nu lägger jag för mycket energi på honom igen. Nu ikväll har jag och Tindra haft det jätte roligt. Busat och lekt med hennes leksaker, flugit och bara kelat.

Nästa vecka har jag satt ett vad mot mig själv. Inget TV-tittande på 1 vecka. Ska dra ur sladdarna och få ner energikonsumtionen ordentligt och hoppas det även ger andra vinster. Dator 30 min om dagen så jag kan ombesörja min blogg och kolla mailen. Japp. Detta ska bli grejer detta och jag kommer fixa det! :)

Jag är trött på att slösa bort min tid på att titta på tv:n och surfa runt på datorn.

God natt!! Ha det bra!!

Jag och Tindra vi gick iväg och gungade idag. Hon log stort och tog ögonkontakt med mig och började babbla en massa. Hon var på riktigt prathumöt idag och det är så mysigt. Även om man inte förstår ett ord av vad hon säger så känner man ändå att vi hör ihop och hon tycker om mig. Jag blir så glad av att titta på henne. Även om jag är världens tröttaste ibland så bara man tittar på henne hur jobbig hon än kan vara så blir man glad. Hon kan formligen skälla ut mig och jag blir ändå glad för vi hör ihop. Hon och jag.

Det är magiskt!

Tittade en snutt på "livet på BB" på kanal 5 nu. Att de ska måla upp det så dramatiskt som om man håller på och dö eller något. Det kommer värkar och det är bara till att ta sig igenom dem. Det går över bara man inte stressar upp sig. Jag fick värkar på tisdag eftermiddag, framåt kvällen släppte slemproppen. Var ute och gick flera timmar, gick och la mig. Sov mellan värkarna. Upp på onsdagen, gick en sväng på stan, satt och fikade på eftermiddagen på ett fik med värkar. Hela kvällen gick ringde till slut mamma (fick inte ringa mina föräldrar för Tindras pappa men gjorde det ändå för att få stöd, vilket jag inte fick av honom) åkte in till förlossningen runt midnatt var helt slut vid den tidpunkten. nästan 2 timmar senare var hon född. Under själva förlossningen gjorde jag allt för att få Tindras pappa till att inte vara där. Det var ingen trygghet att ha honom nära mig. Jag var själv på förlossningen med min familj som bodde andra sidan landet. Jag var helt ensam och sög i mig allt stöd jag fick från barnmorskan när hon kom in och tittade till oss.

Hur kan människor gnälla över deras förlossningar när de fått stöd under hela processen? Klart det gör ont men det är inte svårt när man har folk omkring sog som stöttar en. Jag tycker jag hade en väldigt bra förlossning trots förutsättningarna. Några små saker hade jag velat ändrat som att jag åkt in lite tidigare än vad jag gjorde men annars så hade jag en bra förlossning för ut kom en helt frisk flicka bara att jag blev helt söndertrasad men det har läckt ihop fint nu. Vem har sagt att det inte är slitigt att vara mamma.

Nu vet jag att en del kommer bli irriterade över mitt uttalande men sen samtidigt så måste jag få säga vad jag känner. Jag kan inte veta hur ni andra kände men det jag känner när jag ser på tv att så går det inte till i verkliga livet.

Har funderat på en annan sak idag också. När jag ser mig själv i speglen så tycker jag att jag verkligen ser bra ut men nu till det knepiga varför är det inte någon annan som tycker det?