Nej nu är jag så trött på allt vad vårdnad är. Är så förbannat trött på Tindras pappa, hans föräldrar och övriga släkt. Jag ställer fan alltid upp och vad får man för det? Jo man blir så satans överkörd. Ingen tacksamhet? Är det ingen som fattar hur jag hade det med det satans aset? Är det ingen som vill ta in det och förstå hur mycket han sänkte mitt psyke?

Vill ingen se hur mycket jag har jobbat upp mig själv och börjat ta för mig? Är det ingen som tycker om mig precis som jag är? Ska jag vara en jävla knähund för att bli omtyckt? Jag har lessnat på det. Jag vill leva ett värdigt liv där jag själv bestämmer över vad som är rätt och fel för mig. Jag vill inte gå med på att göra vad som helst bara för att andra tycker att jag ska göra det.

Vad vinner jag på att gå på krogen och leta upp ett one night stand som jag gjorde innan för snart 4 år sedan. Jag mår inte bättre efter att ha låtit mig utnyttjas. Ska jag har sex så är det med någon jag tycker om och som tycker om mig. Någon annan kan bara ta sig någon stans och dra. Varför frågar man någon som separerade för ett halvår sedan om det inte känns jobbigt att inte vara med någon? Hade de förstått vad jag varit med om så hade de nog förstått så fruktansvärt bra.

Jag har minnena kvar, de är fastetsade. De går om och om igen. Det gör ont, så fruktansvärt ont att jag gått med på nästan allt. Ja nästan allt.

Vad var det som fick mig att börja med allt? Vad är det som triggat mig till att orsaka mig själv sådan skada?

Kramar till er alla där ute!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja de senaste månaderna har jag bloggat på sidan:   livetsomsingelmamma.blogg.se   vet någon hur man får över de inläggen hit eller vice versa?   Tacksam för hjälp ...

Jag saknar denna bloggen. Ordentligt. Här är allt uppstrukturerat som jag vill ha det inte som den andra jag startade för att ersätta denna. Så vad har hänt den senaste tiden? Tindra har fyllt 1 år. Stora flickan nu. Jag har börjat studera ...

Jag har nu beslutat mig för att byta blogg och lämna denna. Detta är ett avslutat kapitel. Nu är det slut på att hänga läpp. Nu ska jag leva i nuet och se framåt. Hänt är hänt, inget som kan förändras eller ångras endast accepteras.   Acceptans o...

Ja imorgon ber det av och hoppas för allt i världen att det blir ändring där i riksdagen. Jag står inte ut en enda minut till att ha den regeringen vi har nu, eller iaf de som har majoritet. Vi i Sverige vill ha nästintill gratis vård, utmärkt skola,...

Nu har jag väldigt stor lust att bara tömma sparkontot packa väskan och åka iväg, slippa ifrån allt som gör ont och endast engagera mig i det som får oss att må bra. Idag mår jag inte bra, långt ifrån och vad finns det att göra? Stanna kvar, gråta si...