Skar morötter idag och råkade få tummen i vägen så skar mig rätt rejält i den. Gjorde inte ont utan slutade skära för det kändes så konstigt när jag skar i naglen. Gör fortfarande inte ont. Hur som helst började jag fundera på den tiden då jag skar mig.

Jag var 15 år och året innan gick  jag ner rätt så mkt i vikt. Slutade äta frukost, i skolan åt bara hem på kvällen. Det var då jag började hetsäta vilket jag fortsatt med... Tränade varje dag. Var ute och gick ca 3 timmar om dagen. Minst 100 sit-ups varje dag, gärna upp emot 3-400. Gick upp allt efter en tid, efter det så gick jag upp och ner. Nu är det neråt som tur är...

Började få problem med ångest, svårt att sova, så en natt försökte jag stilla ångesten genom att skära mig. Gjorde det i armen med rakhyveln, vilket resulterade i 3 feta röda sträck. Gympa dagen efter. Vad fan tänkte jag på?

Där började det och fortsatte, vid stressiga perioder skar jag mig oftare. Ångesten var mest bidragande, kollapsade vid ett par tillfällen. Började efter något år bara skära mig på benen för det var lättare att dölja. Ett tag skar jag mig endast på handleden för jag hade ett tjockt armband som täckte det.

Slutade duscha på gympan. Tvättade av mig inne på toaletten. Det bästa var när man hade gympa sist på dagen...

Efter att ha kretat i huden i 3 år fick jag upp ett ljus, att såhär ville jag inte ha det. Nu fick det vara nog nu skulle jag minsann sluta upp med karvandet. Ja jag slutade att skära mig men ersatte det med sex. KK i alla ära. Fan heller, utnyttjning till max av de ena parten, alltså jag.

Blev tillsammans med Tindras pappa. I den vevan gick jag hos en kurator. För att få ordning på allt. Fick ordning på mycket men inte allt. Tindra kom och jag fick upp ögonen helt och hållet. Så här ska man inte leva. Det här är inget värdigt liv.

Så nu står jag här. Lyckligare än någonsin. Lite problem med kosten fortfarande annars så har jag fått ordning på skärandet, sex, utnyttjning (ja jag kommer ju alltid utnyttjas av Tindras pappa..). Vågar stå upp för mig själv. Det är synd bara att Tindra behövde hamna i mina armar innan jag tog tag i allt.

Jag vill vara en bra mamma för henne :)

Jag har väl inte så mycket att skriva om idag förutom att jag gått med i den där tävlingn och nu ikväll har jag hetsätit. Åt för dålig lunch så tog igen det nu...

Ska jag fortsätta såhär så kommer tävlingen gå åt skogen. Imorgon ska jag lyckas!! Var ute och gick idag i alla fall. :) Nej är ganska tomt i huvudet just nu. Börjar stressa upp mig inför när Tindras pappa kommer i helgen och har gnisslat tänder som bara den i ett par nätter nu så har hemsk värk i käkarna. Ja en anledning till att jag ätit som bara den.

Jag blir så himla ledsen över att han gör som han gör. Tittade en snutt på unga mödrar och där sa en mamma en klok sak. Att en halvtaskig pappa är inget värt utan då är det bättre att vara utan och det stämmer så bra. Har pratat med en del kompisar om hur de har haft det med separerade föräldrar och de som haft en taskig relation till sin pappa är verkligen ledsna, då är det bättre att veta med en gång att ens pappa inte är något att se upp till.

Fan lämna oss i fred! Orkar inte med detta längre. Jag ställer alltid upp och vad får man för det? 

ja, är det inte på måndagar man ska ta tag i sitt liv? Ja än så länge ser det bra ut. Börjar få sötsug så jag och Tindra ska gå en sväng efter hon fått mat.

Detta ska gå alldeles utmärkt! :)

Fick brev från högskolan idag också. Nu börjar jag bli ordentligt spänd. Det kommer gå jätte bra. Även om Tindra får följa med i början tills jag får dagisplats. Hoppas det funkar med högskolan också. Ska skicka mail idag om det. Se hur det går at lösa det.

Jag måste få in pengar. Så är det bara.

Kramar!!