Ja idag hade vi besök av Tindras pappa, farmor och farfar. Tindras pappa har inte hört av sig på en vecka och den gången var påtvingad från min sida. Men han vill inte höra hur det är med henne eller vad hon gör, vad som händer, hur hon utvecklas. Det känns som om han bara vill göra livet surt för min och Tindra. Han vet att jag vill ha ensamvårdnad men han bara stretar emot bara för att. Han kan fan inte ens henne personnr. Hans föräldrar frågade mig om det. Borde inte en pappa kunna sitt eget barns personnr? Är det bara jag som fått för mig det?

Han visste att hon varit på pricktest nu i veckan men han hörde aldrig av sig och frågade hur det hade gått utan frågade bara lite snabbt idag om det. Endast för att han visste att jag förväntade att han skulle fråga. Alltså varför kan han inte bete sig som en riktig pappa?

När de var här så kändes det som om han tog över mitt hem och bara bestämde över allt. Bara tog Tindra och betedde sig som om de var bundisar. Tindra var inte lika pigg på det. Nu är hon väldigt lätthanterlig och går med på rätt mycket men man ser på henne när hon inte vill. Hon skällde väldigt mycket idag också, hade svårt för att lägga henne till middagsluren. Hon kände sig inte trygg den stackaren. Det känns inte roligt att han ska komma hit när hon inte känner sig trygg.

Jag hade sätt till att städa hela lägenheten innan de kom. Nu är det fullt med smulor under bordet, toalettstolen är det bajsrand i, golvet är grusigt. Ska det vara så svårt för vuxna människor att inte kladda? När man vatt på toaletten så fixar man väl till den så det ser fräscht ut igen? Fan, man behöver inte ta in hela grusplanen med sig in. Tvätta strumporna. Nu får jag göra om allt igen imorgon. Äckliga människor.

De frågade inget om Tindra utan pratade om sitt. Hallå varför besöker de henne när de inte vill veta något om henne? Jag kommer fan aldrig fatta det. De har inget normalt hyfs. Som när man besöker någon så är det inte ganska normalt och säga "Vad fint du har det här"  men nej inget sånt. Jag har inte gjort något fel, jag har gjort det varje förälder skulle göra.

Tindra sov i över 3 timmar sen när de gått, stackaren. Sedan så gick vi en runda, lekte och hade jätte roligt. Det behövde hon. Angående vem jag är så ser jag ut som vilken tjej som helst. Ingen tatueringar, percingar, håret är au natruelle. Inte överdrivet med smink. Skulle man se mig på stan så utmärker jag mig inte mer än alla andra. Jag har fått en klassisk uppfostran med stor vikt på jantelagen. Grubblare, försöker göra det yttersta med det mesta. Vill inte vara sämre än någon annan. Klär mig i vanliga kläder, svart, vitt och lite färger ibland. Det är inget extremt med mig på något sätt däremot så vill jag Tindras bästa.

Jag vill inte att någon får uppfattning av att jag är en sån hemsk mamma som överdriver allt. Jag är inte sån helt enkelt. :)

Hoppas ni alla har haft en trevlig helg!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja de senaste månaderna har jag bloggat på sidan:   livetsomsingelmamma.blogg.se   vet någon hur man får över de inläggen hit eller vice versa?   Tacksam för hjälp ...

Jag saknar denna bloggen. Ordentligt. Här är allt uppstrukturerat som jag vill ha det inte som den andra jag startade för att ersätta denna. Så vad har hänt den senaste tiden? Tindra har fyllt 1 år. Stora flickan nu. Jag har börjat studera ...

Jag har nu beslutat mig för att byta blogg och lämna denna. Detta är ett avslutat kapitel. Nu är det slut på att hänga läpp. Nu ska jag leva i nuet och se framåt. Hänt är hänt, inget som kan förändras eller ångras endast accepteras.   Acceptans o...

Ja imorgon ber det av och hoppas för allt i världen att det blir ändring där i riksdagen. Jag står inte ut en enda minut till att ha den regeringen vi har nu, eller iaf de som har majoritet. Vi i Sverige vill ha nästintill gratis vård, utmärkt skola,...

Nu har jag väldigt stor lust att bara tömma sparkontot packa väskan och åka iväg, slippa ifrån allt som gör ont och endast engagera mig i det som får oss att må bra. Idag mår jag inte bra, långt ifrån och vad finns det att göra? Stanna kvar, gråta si...