Ja, sen jag slutade att skära mig har jag haft 2 återfall på 3 år. Den ena gången skar jag mig den andra gången fick jag bara tankar men lät inte tankarna vinna, utan tog tag i varför jag började få såna tankar igen.

Blir man frisk? Nej, det blir man inte men man lär sig att handskas med det på ett bra sätt. Man lär sig helt enkelt att ta uti med jobbiga händelser på ett bättre sätt. Men vid extremt jobbiga situationer i livet är det lätt att man faller tillbaka. Men då måste man vara stark och inte låta det destruktiva beteendet få överhand igen.

Psyket lurar en hela tiden, därför måste man vara snabb och tänka över hur man vill ha det. Vill jag ha ett öppet socialt rikt liv eller dra mig undan? Vilket väger tyngst? För mig är det att vara öppen, glad och visa världen vem jag är.

Man måste lyssna på sin kropp så man inte hamnar i jobbiga situationer. När jag inte klarar av en situation så går jag därifrån istället för att genomlida det och sedan må dåligt. Så gjorde jag inte innan.

Jag har aldrig klarat av när folk bråkar, då försvinner jag in i min värld till okontaktbar. Nu säger jag ifrån att de som bråkar får ta det någon annan stans. Så jag slipper lyssna på det. Säger någon något om mig så konfronterar jag dem istället för att bara ta emot. Det är viktigt för min självkänsla.

Man får själv komma på vad som fungerar på en själv.

Det viktigaste är att jag idagsläget inte har en endaste tanke på att gå tillbaka till den tjejen jag var på högstadiet och gymnasiet. Nu vill jag bara vara jag med ett stort leende på läpparna när jag är ute och går. För det är jag värd :)

 

Ylvali

29 juli 2010 00:10

Fint skrivet! Jag har väldigt svårt att "namnge" mina ... Ja vad är dom? Folk säger anorexia, ätstörningar, självde..... beteende,, Jag förvirras av orden. känner mig inte som mig själv. Jag har alltid sett, tillexempel att jag skar mig, som en del av mig. Jag accepterar att det blir så, är stolt över min kropp fast ärren är där, men får aldrig återfall. Det räcker nu liksom.....

Bra att du bryr dig mer om dig själv nu, stolt över dig att du är så duktig! Det är verkligen inte jag, även om jag försöker.

svar på din kommentar också ja,,, justja äta! Jag tänker nästan säga räkna kcal åt dig... kolla upp ditt BMR och håll dig till det! Jag uppmuntrar ingen att räkna kcal egentligen, men du tror jag kan hantera det. Jag tror att du är stark nog att inte fastna i det, utan komma ur när det räcker, utan att överstiga gränserna. Som jag :)

Stay strong, Jag vet att du klarar det :)

http://www.anadear.bloggplatsen.se

 

Ylvali

29 juli 2010 21:33

tusen är inte lagom, gå in på min länk för BMR och läs hur mycket du ska äta. tusen är för lite, till och med för mig. Jag trodde jag dög nu, att jag kunde sluta nu. Men Danni visade mig alla mina fel. hon tckte 38 var en lagom vikt.. Måste satsa på 40 i alla fall.. Jag kommer aldrig komma ur detta.

Bup och alla kuratorer kan dra åt helvete. Jag hatar dom. Dom kan inte ens säga självmord, utan "om du liksom, inte ska finnas något mer, så måste det ju liksom,,, hända något,, för att du ska gå från,, finnas till att inte.. finnas...." FUCKING PUSSYS . Jag klarar inte såna människor. har fått tusen utbrott på alla mina jävla bupkärringar. Dom kan inte hjälpa mig. JAg vet att dom vill förstöra min kropp. Dom vill få mig tjock.

Jag säger som jag sagt till alla andra som velat rädda mig ur mina problem, du kommer inte lyckas. Du hjälper som fan, gör mig glad så jag gråter just nu att någon bryr sig. Men att få mig sluta,, det kan nog bara jag själv.

Tack för att du finns där för mig :)

http://www.anadear.bloggplatsen.se

 

Ylvali

29 juli 2010 21:56

Tur att det hjälpte för dig!

jag vill bara skära bort allt fett på mina armar, mina lår, min mage. Jag vill bara dunka huvudet i väggen tills jag svimmar. Jag svimmar snart ändå.
om jag dör, så ska du vara stolt. Det ska du vara ändå förresten. Du har verkligen fått mig att börja kämpa emot, även om jag förmodligen aldrig kommer lyckas helt..

skit samma, jag lever ju nu. Det är nu som räknas.

http://www.anadear.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja de senaste månaderna har jag bloggat på sidan:   livetsomsingelmamma.blogg.se   vet någon hur man får över de inläggen hit eller vice versa?   Tacksam för hjälp ...

Jag saknar denna bloggen. Ordentligt. Här är allt uppstrukturerat som jag vill ha det inte som den andra jag startade för att ersätta denna. Så vad har hänt den senaste tiden? Tindra har fyllt 1 år. Stora flickan nu. Jag har börjat studera ...

Jag har nu beslutat mig för att byta blogg och lämna denna. Detta är ett avslutat kapitel. Nu är det slut på att hänga läpp. Nu ska jag leva i nuet och se framåt. Hänt är hänt, inget som kan förändras eller ångras endast accepteras.   Acceptans o...

Ja imorgon ber det av och hoppas för allt i världen att det blir ändring där i riksdagen. Jag står inte ut en enda minut till att ha den regeringen vi har nu, eller iaf de som har majoritet. Vi i Sverige vill ha nästintill gratis vård, utmärkt skola,...

Nu har jag väldigt stor lust att bara tömma sparkontot packa väskan och åka iväg, slippa ifrån allt som gör ont och endast engagera mig i det som får oss att må bra. Idag mår jag inte bra, långt ifrån och vad finns det att göra? Stanna kvar, gråta si...